Marknadsekonomi

Nokias nya supertelefon Nokia N95 har efter kraftiga förseningar och en massiv reklamkampanj äntligen lanserats i Moskva. Priset för telefonen när den introducerades var 30 000 rubel (drygt 8000 sek). Normalt sett, när en telefon lanseras i väst, så faller priset ganska snart efter lansering.

Men det här är Ryssland.

Och här gäller prinicipen dyrt = bäst.

Här går nämligen i stället priset UPP. Efter cirka en månad på marknaden kostar prestigetelefonen nu 45 000 rubel och alla som har råd med det är supernöjda, det betyder ju att det blir ännu mer elitni att äga en Nokia N95.

Starbucks is coming to town!

Fick just reda på av en av mina blogg-kollegor att Starbucks ska öppna i Moskva. Hurra!
Jajajaja jag vet att kaffet egentligen inte är så fantastiskt, det är mer själva grejen!
New York City-känsla, typ.

Blev så uppiggad av detta att jag har bestämt mig för att göra en bloggvariant av alla dessa guider som jag för närvarande jobbar med, dvs mina (och andras som jag snor rakt av) bästa tips osv. Håll utik efter helgen, till exempel på tisdag (efter deadlines, innan midsommar! Som ska tillbringas i Sverige. Skål!)

Dagar och Tid

Ett sista inlägg om helgdagar:

Härom dagen var det lördag, men Putin hade då bestämt att det egentligen var fredag eller måndag - eller i alla fall en dag då ryssarna skulle jobba så att de istället kunde vara lediga på måndagen och tisdagen (som var självständighetsdagen - day of Russia).

Klassisk klämdagssituation med andra ord, men med den lilla twisten att i det här fallet bestämmer staten att alla ska jobba på lördag. "Låt oss krångla till det för oss själva och för alla turister ännu lite mer, det räcker inte med att fok i princip måste ta ledigt från jobbet för att söka visum till Moskva för att det är så krångligt, nu gör vi istället Moskva ännu mindre turistvänligt!"

Ungefär så måste Putins tankegångar ha gått när han tog detta beslut.

Det hela var mycket förvirrande:

- Serveras det brunch på Correas? (Svar: Nej. Det är ju måndag, brunch serveras bara under helger).

- Varför är det så lite folk ute en fredagkväll (Svar: Det är för att det är måndag).

- Är Leninmaosoleet öppet dagen efter lördagen/måndagen/fredagen, dvs en "vanlig söndag"? (Svar: Nej. Söndag kommer ju efter lördag, men eftersom lördagen var en måndag eller fredag, så blev det hela lite komplicerat - och man bestämde sig helt för att ta det säkra före det osäkra och inte öppna maosoleet för alla stackars turister som har rest halva jorden för att spana in Lenins balsaminerade kropp.

Pusst.

Ett ungefär lika smart system är det som används för tåg i Ryssland. Alla tågstationer visar och alla tågtider går efter Moskvatid. Detta trots att Ryssland har hela elva tidszoner. Väldigt komplicerat. Ingen visste någonsin vad klockan egentligen var. Inte jag, inte Ebba, inte våra medresenärer, inte tågvärdinnorna, inte någon överhuvudtaget helt enkelt, varken i Sibirien eller i Mongoliet.

Undvik!

Har funderat lite vad jag ska skriva under rubriken "Undvik!" i en Moskvaguide som jag håller på och hetsar med. Jag har nu kommit på det: Under alla omständigheter: Undvik att åka till Moskva under någon av Rysslands helgdagar.

Jag kommer nog att vänja mig vid det mesta antar jag: Lukterna (som sagt), bilköerna, att servicen även på schyssta krogar ibland kan vara lite skröplig, att det står en man och pissar utanför vår port bara för att han är full och det är han för att det är helgdag (men han hade säkert varit full annars också). Och jag kommer säkert att vänja mig vid "kaffe latten" (men dricker numera bara espresso. Det funkar bra!)

Men jag kommer aldrig att vänja mig vid att Moskva - i tid och otid, läs helgdagar, spärras av för dess invånare. I dag är det nationaldag och visst sjutton är hela Röda torget avspärrat av feta buffelkor till poliser - i vanlig ordning (bilden är dock av vanliga poliser. De spärrar också av). Endast vissa utvalda verkar få besöka konserten som har arrangerats för att fira Rysslands självständighet.

Och som grädde på moset leder alla avspärrningar till att du knappt kan ta dig fram någonstans och att staden känns svårtillgänglig för turister. (Leninmauosoleet, for God's sake! Har under snart tre månader inte varit öppet en enda gång när jag har varit där!)

Det är folk överallt!

Jag blir G.A.L.E.N!

Och så slutade kvällen med att en fågel bajsade i mitt hår. En liten klutt bara, men visst - jag skyllde även den på Rysslands alla helgdagar.

Jahapp då var det helgdag - IGEN

I dag är det Rysslands nationaldag och även om det är svårt att hålla reda på alla dessa dagar som ryssarna firar (ibland verkar inte ens ryssarna själva ha så bra koll, men det kanske beror på vilka dagar de är intresserade av att fira, vilket i sin tur har och göra med om personen i fråga är för eller emot Sovjets upplösning. Antar jag, alltså) så kanske den här kan vara bra att komma i håg: I dag firas nämligen Rysslands självständighet från Sovjetunionen. Och i kväll är det konsert på Röda Torget och om jag har förstått det hela rätt är vår svenske kung på besök i stan.

Och på temat: "det är ju en del helgdagar i det här landet att hålla reda på": se lista nedan och ha dem i åtanke om ditt mål med Moskvahelgen är att t ex besöka Leninmaousoleet. (Så att det inte blir som när jag åkte till NYC i höstas - lyckades då pricka in Thanksgiving - den enda helgen (eller snarare, dagen) på året då NYC:s gator ser ut att vara med i en film där alla gator är tomma och det blåser några tomma ölburkar och inte ett ljud hörs.

OFFICIELLA HELGDAGAR - RYSSLAND

January 1-5 New Year Holidays
January 7 Christmas, Russian Orthodox
February 23 Protector of Motherland Day
March 8 International Women’s Day
May 1 Spring and Labor Day
May 9 Victory Day (Over German Nazism in the WW2)
June 12 Day of Russia
November 4 Day of the National Unity

Svenska nationaldagen meets Glen Spove

Jaja, har man aldrig firat den svenska nationaldagen tidigare, varför inte börja i Moskva?

Jag trodde dock att jag kände min man bättre än jag tydligen gör - det visade sig nämligen att Jonas hade bokat "räkfrossa" på restaurang Skandinavia nationaldagen till ära. (Men iofs är ju Skandinavia toppen och vid närmare tanke även räkfrossan, eftersom jag mot slutet av nomadtrippen hallicunerade över "kräftstjärtssallad med avocado". (Tex den på Café Foam på Karlavägen i Sthlm).

Sagt och gjort: Jonas, Daniel Larsson, Ebba, Thony Andersson och hans tjej Ida och jag räkfrossade alltså tillsammans med svenskt ambassad-, bank och så vidare-folk, drack vitt vin och lingondricka och lystrade till försök till allsång ackompangerat av svenske ambassaden "Nej, den här visan blir det allt omtag på" (Plågsamt).

Men det hela var himla trevligt. Det här var nämligen kvällen då jag fick veta lite mer om Thony Andersson (som vi träffade första gången när TV3-människorna var här, Thony var deras reseledare i Moskva).

Thony är nämligen inte bara före detta innebandyproffs - han är även polare med den gamle svenske strippan Glen Spove.

Sveriges nationaldag var alltså dagen då en sedan länge väl förborgad hemlighet till sist avslöjades.

Jag: "Glen Spove! Honom skrev jag ju beundrarbrev till när jag gick på mellanstadiet"

(Why, oh why - en strippa? Jag fattar fortfarande ingenting).

"Och jag fick dessutom svar från honom!"

Hela sällskapet höll på att bryta ihop, och jag hoppas vid min gud att jag inte pratade om detta samtidigt som Moskvas svenske ambassadör lotsade 50 svenskar genom det svenska snapsvisearvet.

"Vad är det nu vi ser?"

I helgen har Jonas besök av "lill-Nicke", Johan Axelsson, Fredrik Rodger och Marcus Bodell. (Notera bild. "Where ARE you from?", frågade hovmästaren på GQ Bar där de åt middag under en av kvällarna. "You look so..... fresch". "You look so.... dansband", skulle jag dock vilja lägga till).

Deras shema är tufft: Inte se något som helst under dagarna och komma hem när nattklubbarna stänger. Förväntade mig alltså inte att se röken av någon av dem under hela helgen.

Men - när Ebba och jag intar en trevlig lunch på Café Bosco på Röda torget, så dyker plötsligt något så ovanligt som fyra män med ljusa, välstrukna skjortor, rena jeans och solglasögon upp. Och jag hör en av de ljusblå skjortorna (som står mitt på Röda Torget) fråga Jonas: "Vad är det nu vi ser egentligen?".

Svenska lantlollor meet elite gym

Ebba och jag har i dag varit på mitt gym. Jag har försökt förklara för Ebba (ett flertal ggr) vad hon kunde förvänta sig. Det hade tydligen inte gått fram. Eller, hon hade liksom inte kunnat föreställa sig vidden av det hela.

Alltså följande scener:

- Två personer hade nylonväskor (Ebba och jag), resten - och då menar jag verkligen samtliga gymbesökare, hade Louis Vuitton-väskor, modell större. Och då snackar vi inte fejk.
- Två personer kom själva (Ebba och jag), resten av tjejerna kom med sina livvakter (då höll Ebba på att svimma).
- Alla hade plutmunnar och plastbröst. Utom två personer.
- Två tränade och blev ganska svettiga, resten spatserade mest omkring och visade upp sig inför: 1. Rika män. 2. Varandra. 3. Nästan lika rika män. Och eftersom de var fullt sminkade så var det ju dumt att svettas bort hela mejken.
- Genomsnittligt antal träningsklädersombyten innan själva träningen: 2.

Snacka om Yxsjöberg/Ängelholm meets luxus. Två fattiga lantlollor på besök i storstan, helt enkelt.

Pics från nomadliv på stäppen

Glad nomadlillasyster provar brorsans nya motorcykel, Ebba plockar koskit, Kina plockar koskit, mormor och morfar nomad, Kina mjölkar ko, ko föds, hög med torkat skit (bränsle!), Ebba flyttar nomadtält, nomad, Ebba och jag i nomadbröllopskläder, barn äter kokt/torkat gethuvud, Ebba leker Angelina Jolie med sött barn i vattenbrynet.

Pics från Mongoliet

Trendy bar i Ulan Batur, man klipper man, fashion shop i Ulan Batur, Mongoliets typ näst största stad, gasledning (som går över landsväg) i Ulan Batur.

Pics från Irkuskt och Lake Bajkal

Dr Alban är poppis och hade bott på samma hotell som oss i Irkutskt! Och fina, lovley Bajkalsjön!

Lite pics från transsibiriskatåget

Här ser vi hur flottigt håret blir på tåget, den äckliga maten på perrongerna, en tågvärdinna med färgglatt hår, hur det går till när man beträder spåren osv.

Tre dagars nomadliv på stäppen, så här går det till

Av alla "bo med ursprungsbefolkningen/indianer/inkafolk/aboriginals" osv liknande backpackeraktiviteter som jag har gjort, tar nog den här priset. Om man nu med det menar att "do the real thing" som Lonley Planet skulle uttrycka det. Det är ju inte så att det precis dräller av turister i Mongoliet (som sagt, det tog 9 timmar att ta sig över gränsen från Ryssland), så vi var... ganska ensamma. Det var verkligen vi och nomaderna. Här fanns inga undangömda toaletter eller duschar eller västerländskt matförråd för den kräsmagade. Nej nej, istället serverades det urkarvade fårskallar (varpå köttet sedan las i högen med torkat bränsle (torkade bränsle på stäppen = koskit) två tält, kanske 100 får och getter, 10 hästar och 30 kor, en sprillans motorcykel - och en alldeles fantastiskt, förtjusande och gästvänlig familj.

Följande gjorde vi:

- Plockade koskit med händerna (Vi fyllde på bränsleförrådet, helt enkelt!)
- Mjölkade kor
- Åt väldigt segt kött (torkat och kokat från god knows vilket djur. Yak tror vi köttet kom från). Och vi drack salt te. Och jag har också fått nuvunnen respekt för folk som har svårt för chèvre. Hästost eller var det nu var, var också "ganska strävt på tungan".
- Provade det nygifta nomadparets bröllopskläder.
- Red på typ vilda hästar.
- Agerade surrogatmorsor åt en vilsen killing - och vallade får, såklart.
- Spelat "Uncle Ben" (trodde vi att det hette. Nix, spelet hette såklart Ancle bones. Djurskelettsspel, alltså.
- Plockat ner och satt upp nomadtält.
- Blivit friade till (Ebba).

Och hur härligt och fantastiskt (och verkligen att rekommendera!) det än var, uttryckte sig Ebba ganska kärnfullt på väg hem: "Fy fan vad jag är glad att jag inte är nomad".

The trendy city Ulan Bator

Efter att ha retat gallfeber pa vara europeiska medresenarer pa taget fran Irkutsk - Ulan Bator (i Mongoliet, alltsa) (och vi hade ocksa tid att reta gallfeber pa dem eftersom sjalva gransovergangen Ryssland - Mongoliet tog 9 timmar), genom att forklara att vi minsann hade for avsikt att leta upp "trendy bars" i Ulan Bator (varpa en del svarade: Ehh... "The right way to travel is..."osv trams) kom vi da till sist fram till Ulan Bator = UB.

UB ar inte som alla andra stader om man sager sa:

1. Jag, och inte heller Ebba, har nagra som helst problem med att bo varsomheslt i varlden, oavsatt smutsigt, kackerlackor, gers i mongoliska oknen eller skitiga hotell i Irkust, problemen uppstar forst nar hotellen GER SKEN av att vara fladiga - och inte ar en TILLSTYMMELSE till att vara det. Alltsa: Hotel Peace Bridge i UB hade har i lakanen, saknade toapapper, dorren till toan gick inte att stanga, det var cigghal i overkasten, tvalen var anvand osv osv. Ebba fick alltsa ytterligare ett utbrott, vilket resulterade i ett nytt rum utan toapapper och en trasig remote control.

2. "Trendy Bars" i UB = folktomma, superdesignade barer dar man lats forsta att vi endast kommer in om vi "dress up in our best Gucci outfit".

Well.

Men eftersom vi bada tva har med oss vara finskor pa den har resan, varsitt par ballerinaskor: Ebba ett par silvriga och jag ett par navy blue, var det ju inga som helst problem att glida forbi den icke existerade face kontrollen:

"Yes. This place is for upmarket VIP only", sa en av the experienced coctail makers pa "Crystal Longe". Pa fredagar ar det "party time" pa Crystal. Pa lordagar (idag) ar det "private party for people over 28", och vi serverades bland annat sexy choice och nuclear green coctails.

3. Pa dagen brande vi oss i solen (typ 30 grader varmt) och nar vi var pa vag hem (efter att ha tagit ett glas vin pa ytterligare en av av UB:s trendy bars: "GrandKhaan Irish Pub" sa var det snostorm.

I morgon drar vi ut pa stappen dar vi ska bo med en nomadfamilj och hjalpa dem att mjolka yak samt flytta talt. Man ska tydligen ta med sig presenter till familjen. Vi har kopt barnbocker till barnen, men eftersom var forra guide inte kunde forklara sa mycket tog vi saken i egna hander och tankte nastan kopa en "Playboy" till pappan.

To be continued.

Utfllykt i en mongolisk nationalpark

Jaha nu e vi alltsa har. Ulan Bator ar Mongoliets huvudstad och a very crazy place. Men det kommer jag till. Forst: utflykt till nationalpark oster om Ulan Bator (parkens namn borjar pa bokstaven T, kommer ej ihag, men nar vi plockades upp av guiden som som sa namnet pa parken trodde Ebba att han sa "church", varpa Ebba skrek: "NO WE ARE NOT GOING TO ANOTHER CHURCH"!

Ok. Vi gor alltsa en tvadagarsutflykt till nationalparken med en "guide", dar vi ska sova i en sa kallad "ger" (nomadbostad). En ger ar ett runt talt kanske 15 kvm stort med en ugn i mitten och sangar som ser ut som kokssoffor i allmogestil. Skillnaden mellan ett akta gertalt och det talt vi bodde i ar antagligen bara att vi hade elektricitet i vart.

Foljande hande:

- Vi red pa hastar pa stappen och tuffa jag ville inte alls rida fastbunden med en av guidernas hastar varfor jag "skrittade" och min hast darfor svimmade pa kuppen. Alltsa trillade ihop i en hog och Ebba (som innan i gar "hatade hastar" nu var lite mer "bekvam" och ocksa vagade rida sjalv) fullstandigt brot ihop. Det slutade med att jag, fastbunden med en annan hast, fick rida hem pa en "very dangerous horse".

- Vi gick pa hike i 3 timmar och "guiden" (kunde tva ord engelska och var "svar"/helt ointresserad av att guida, vilket Ebba ocksa lat honom veta efter ett sammanbrott idag) holl pa att forgas av oro over oss.

- Vi traffade en fd kommunistisk partiledare fran Hollland, aven fd smugglare av amerikanska soldater under Vietmankriget till Danmark och Sverige, numera kapitalistisk investerare i Mongoliet, som numera mest agnade sig at att traska runt i hollandska traskor och prata skit om lokalbefolkningen: "Yes, I tried to find a Mongolian person who could do my job, but I realized that I am the best". Apropa vasterlandska imperialister i ost.

- Vi sov i en ngt som bast beskrivs om en finsk bastu (50 graders varme och tratrallar till sang).

- Vi serverades frulle av en sarkastisk tonaring som inte alls forstod att vi var peppade over att serveras ost till frukost.