Vodka, handmade by Russan kids

När Sveriges radio-journalisten Irina ringde upp mig häromdagen pratade vi om de buzzinezzråd svenska företagare i Moskva ger till andra hugade entreprenörer i en intervju jag gjorde i höstas.

Hon påpekade att vi svenskar kanske överdriver de upplevda skillnaderna i hur man gör affärer i Ryssland jämfört med i Sverige, att de råd som ges av entreprenörerna egentligen går att applicera på alla länder:

"I Ryssland värderas kunskap om kultur högt" (njaaa för Sverige?)

"Byråkratin kräver att du anställer mycket administrativ personal". (Well... det är ju skillnad på byråkrati och byråkrati).

"Utan en bra hyrsvärd blir din situation hopplös eftersom du aldrig kan vara säker på att kontraktet gäller". (Känns väl sådär vanligt att kastas ut på gatan utan förvaning i Sverige).

Men jag ville inte klampa någon på tårna, så jag nickade och svamlade om att jo så kan det ju vara, mycket är ju samma sak egentligen var du än kommer bla bla bla.

Men för att återta tesen om att skillnaderna mellan Ryssland och Sverige är stora, rent generellt, ska jag därför redogöra för dagens iaktagelse:

Jonas och jag sitter på en thairestaurang. Brevid oss sitter två kvinnor i min ålder och pratar som bara två tjejer med några glas innanför västen kan göra (som Hanna och jag ska göra ikväll på Café de artistes här i Moskva). Mitt emot dem sitter den enes son, typ 7-10 år.

Under två och en halv timme ägnar ingen av kvinnorna den lille killen en minut. Han är helt nonchalerad. Men han sitter tyst. Ler lite (ryskt leende, inte så brett mao) och pillar med sin mobil.

Där har vi en stor skillnad. En sådan scen hade aldrig utspelas i Eccopräktiga och curlingföräldrar-Sverige, Irina.

PS: Kolla för övrigt in skylten från en bar i Val Disere. Där står klart och tydligt vad ryska barn är till för.