Visst. Hela grejen med kommunal musik- och simskola och baddarmärken für alle är verkligen toppen. Det är bara det att resultatet blir att alla kan simma (och spela något instrument också för den delen, men det hör inte hit), vilket gör att ett badhusbesök i Sverige oftast påminner om ett tredje världskrig med skrikande ungar och deras oroliga, svenska curlingföräldrar.
I Moskva verkar inte alla kunna simma. Därför är det tomt i bassängen på mitt gym - förutom när det är simskola för oligarker. (Och fö är inte barn välkomna till mitt gym, men det hör heller inte hit).
Förra veckan simmade jag ensam i godan ro i nästan en halvtimme. Njöt. Insåg varför jag gillar att simma. För att det är tyst och svalt och för att man tänker så bra.
Men plötsligt kliver ett gäng frustande valrossar/oligarker ner i bassängen. En för att lära sig simma, några för att surt och uttråkat ge mig blickar som talade om att jag nog borde flytta mig från bassängen genast - och en för att snabbsimma med gula foppatofflor på fötterna och med såna där slasksilar i plast man använder i köket på händerna som paddlar.
Det var en syn, vill jag lova.
Monday, September 24, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment