När jobbar Moskva?

Steksommar i Moskva. Det känns som att vara i Bangkok i April eller som jag föreställer mig att Beirut eller nåt sånt känns (och luktar) när det är som varmast.

Och Moskvaborna dricker öl som aldrig förr. Att gå genom parken till t-banan är som att i ultrarapid besöka Sthlms vattenfestival när det begav sig, både avseende öldrickandet och den mer eller mindre ekivoka klädstilen (som nu alltså vulgopeakar).

Jag har också noterat att ryssarna släpper loss lite när det är vår. Idag konverserade jag med damen i kiosken där jag köper min kvällssnack och hon till och med log mot mig när jag famlade med ryskan. De "we share one brain cell" män som jobbar i dörren till universitetet brydde sig inte om att kolla mitt passerkort och jag hörde flera skratt på gatan i dag.

De verkade helt enkelt som om Moskva har lättat upp lite.

Och då är jag av åsikten att Moskva redan innan var ganska avslappnat.

"What are you doing?"
"Nothing - I am at work", lyder en rysk rolig historia som min lärare Liza berättade i dag. (För övrigt berättade hon massa roliga historier som jag tyckte var sisådär kul. När hon märkte det sa hon, "Well, we also have something called black humour". Väntar med spänning).

Mitt äss i korärmen när jag då och då hävdar att Moskvaborna inte jobbar ihjäl sig, är peaktimmarna i tunnelbanan som jag estimerar ligger mellan 10-1030 och cirka 16-1630. De är inte direkt uppe i ottan och flänger.

Liza nickade ivrigt, höll med och la till:

"Mamma berättade att det enda ljud hon hör på sin nya arbetsplats är "I!O!" - ljudet från ICQ:n när kollegorna får meddelanden".