Om jag var Denise Rydberg och behövde inspiration till en ny överklass-chick-lit-fabulous-bok, skulle jag hänga på Muffin Bakery vid korsningen Artellerigatan/Linnégatan.
Här är det oh so many blöta kindpussar, pengar som nonchalant knövlas ner direkt i jeansfickorna, kändisar, solbrända ben, plutande och iiii-ande och här verkar ingen av gästerna jobba. Alla verkar bara ha pengar. Och så ser alla exakt likadana ut. Men idag fick Muffin Bakery besök av en udda samling. En rysk jättekvinna och hennes son, vi kan kalla honom Vladimir, gick loss på en jättemuffin, en te och en kaffe. Och caféet stannade till. Luften darrade. Vad var det som hände? Varför känner inte vi den här människorna, här känner man ju alla varann, verkade alla tänka. Frågorna hopade sig.
Fotnot: Eftersom Muffin Bakery antagligen har Stockholms trevligaste personal får det fungera som mitt temporära kontor, det är därför jag vet.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Trevlig blogg du har! Jag älskar när folk (precis som jag) är passionerat förälskade i allt ryskt ;)
Post a Comment