När blir man vuxen?

Är det när man kommer i håg att man varje år måste deklarera?

Har fått epitetet "Most likely never to grow up" på Facebook. Stämmer nog. Jag har dessutom glömt bort att deklarera i år.

Men det gäller att hänga med! I dagens morgonbrev fån Dagens PS går att läsa:

"Så lätt fixar du 10 extra dagar för deklarationen.

Har du panik inför deklarationen 5 maj? Vill du hellre tillbringa Första maj-helgen i solen? Så här lätt kan du "köpa" dig 10 extradagar. Allt som krävs är ett telefonsamtal"

Där satt den!

Söderanpassat

15 lediga dagar i maj. Maj månads ryska ledighetsorgie drar igång med en rivstart från och med i morgon, torsdag. Vilket, den här specifika helgen, första majhelgen, kommer att innebära att alla ryssar drar till sina dachor (lantställen) eller till Turkiet eller Grekland eller var de brukar resa. Och att alla expats, svenska iaf, drar till sina föräldrars lantställen "för att andas frisk luft -guuud så skönt", eller på chica weekends till Budabest och Belgrad och allt vad det nu är.

Men inte Jonas och jag. Vi har nämligen bestämt oss för att "turista i vår egen stad", som det så lämpligt kallas.

Kanske kommer jag att hitta några "söderanpassade" ställen att tipsa om i framtida reseguider?

Fick följande mejl i går:

".... har just läst dina resetips om Moskva. Mycket bra. Vi är 3 killar, 28-30 bosatta i Göteborg, som ska åka nu denna veckan, tors-sönd, till Moskva.

Vi ska bara hänga o turista. Vi är väl mer södermalms-orienterade än stureplan om man säger så. Så vi kommer nog inte försöka komma in på många av dom klubbar du skriver om. Sandunovskijbadet och Izmailovsky-marknaden känns väldigt intressant."

Till er tre göteborgare vill jag bara säga: Jag går också på Izmailovskymarknaden! Nästan varje helg! Har nog varit där 30 gånger, minst!

Mejl från pappa

Ämne: Svensk grammatik

Pappa har tydligen läst mitt inlägg om att jag är längre än Katjas pappa:

"Det heter längre än han och inte honom!

Ajabaja!

Kram, Pa"

Ibland blir det inte som man tänkt sig, part II

Skulle ringa till UK foreign affairs i ett ärende och vis av erfarenheten från min senaste långa intervju kollade jag statusen på skypekontot noga innan jag stoppade högtalarna i öronen.

Nu blev inte samtalet så långt, eftersom personen i fråga inte svarade, varför jag istället skulle lämna mitt telefonnummer genom en rasslig Skypelina. Mitt telefonnummer som jag efter ett år i Ryssland ännu inte ha lärt mig utantill. Och som jag inte fick fram från min otroligt snygga, men ack så dålig att ringa från/hitta nummer på/sms:a från - Iphone.

Jag hittade numret precis när jag inte fick mer sekunder att prata in mitt meddelande på, såklart.

"Det hördes lite dåligt", skrev personen ifråga diplomatiskt i ett mejl senare under dagen.

Skype, skyllde jag på och ringde sen upp Ebay och höll tummana för att slippa uppleva samma sak med dem.

Mina snygga skor

Den här bilden har jag inte lagt upp för att visa hur mycket längre jag är än Katyas pappa Alexander (han som kom till Carls fest med tavla av barbröstad kvinna) (även om jag nu ser att jag är väldigt mycket längre än honom).

Jag har lagt upp den för att visa mina snygga skor (och för att jag är uttråkad över att skriva om hur ett stort, globalt "consumer-goodsföretag" rekryterar "de bästa").

Och nej, nej, de är inte shoppade i Moskva, de är inhandlade på en outlet utanför San Francisco. Men snart börjar Marc Jacobsrean i Moskva, då ni!

Alla överlevde, thank god

Surrig i huvudet efter fredagspartyt var det så på lördagen dags att åka till parken/nöjesfältet Sokolniki med Hugo 3, Andrea 9, Elsa 7 och deras föräldrar Eva och Filip för att åka sovjetiska karuseller - liksom för att liksom späda på surret i huvudet ytterligare.

"Jag vill knappt tänka på hur de karusellerna ser ut", sa Fredrik Lemmel med skepsism i rösten när han ringde för att rapportera från det vanliga sjöslaget i Åre under valborg.

Ungefär så såg de ut också. Men alla överlevde thank god.

Grattis, Carl!

I fredags fyllde Carl år. Det firades med dunder, brak och en av Katya fixad överraskningsfest, till Carls stora förtjusning. Och även till förtjusning för oss andra. Lördagen var väl inte helt pigg.

Notera den diskreta tavlan, present av svärfar Alexander Oudalov om jag förstod det hela rätt. You go, Russia!

You're fat!

Hade besök av Karin Röse, Ebba L och Cecilia Dahlström förra helgen. Det var väldigt mysigt och kul! Vi var bland annat på M Andrews födelsedagsfest med Moskvas härliga homocrowd, på restaurang Petrovich där Karin och Cecilia blev uppbjuda men inte Ebba, Eva och jag. "When I look at you, I feel happy", som Cecilias dansante danspartner sa.

Vi var på Soho Rooms (där jag var lite bufflig och aggig och till slut fick höra "you are fat" av en rysk, ännu aggigare och buffligare man. Att säga att en kvinna är fet är nog den värsta förolämningen man kan ge till en rysk "ung" kvinna; han ville nog att det skulle svida ordentligt.)
(Till en man är nog den värsta förolämpningen: "Du är bög").

Min irritation över fettattacken gick dessvärre ut över Rysslandskännaren Martin H, men jag har bett om ursäkt.

Och så hann vi med lite kultur också!

PS: Den sovande mannen på bilden var vårt lunchsällskap under lördagens (obligatoriska) besök på Izmajlovimarknaden.

Ibland blir det inte som man tänkt sig

Skulle intervjua en "deputy" på US army i går till ett jobb om rekrytering inom armén. Hade förberett mig med både kontroversiella frågor (relaterade till Irak) och mindre kontroversiella (relaterade till vilken byrå de använder för sina rekryteringskampanjer).

Men.

Först och främst:

- Vet knappt vad en "deputy" är.

- Och direkt när jag ringt upp the deputy började jag stressa över att:

1. Mina pengar på skypekontot inte skulle räcka hela samtalet.

2. Att jag skulle tilltala honom (deputy och allt) fel, varpå jag direkt sa: "You guys" när jag refererade till UK och US army.

3. Att det faktum att jag direkt klämde ur mig att jag är "based (BASED?!) in Russia" skulle ha någon påverkan på vårt samtal.

"Mrs Zeidler, do you know the difference between a regular soldier and the army reserve?", sa deputy John M till sist.

Hoppas inte min redaktör Catrine J läser detta, gör du det kan jag nu meddela att jag har full koll efter att ha pratat med reservofficerskapten Fredrik Boqvist på plats i Sydafrika, för att reda ut ett och annat.

Ryska snobbar

Nu har rikryssen Mikhail Prokhorov, god för 129 miljarder kronor och världens 24 rikaste man, startat ett lyxmagasin som heter "Snob".

Andrei Shmarov ska leda projektet:

"En snobb i Ryssland har en annan innebörd än i övriga världen. En snobb är en person som har gjort sina egna pengar, en "self-made man", och därmed gjort sig förtjänt av rätten att skryta med sin snobbighet. Det är inte fint att skryta om sin förmögenhet om den är ärvd men om du har tjänat ihop den själv så är det, well, kanske inte fint, men det är i alla fall berättigat".

Heja Ryssland!

PS: För er som inte hängt me, Paris Hilton blev häromdagen portad "for life" hos Moskvas Hotel Hyatt Ararat efter att ha signerat några tapeter i ett av rummen.

Rännstensblues

I lördags var vi på den hyfsat nya krogen/baren/nattklubben Soho Rooms och det var väldigt kul. Att ryska dörrvakter kan vara ett pain in the ass har jag redan bloggat om tillräckligt, men hur löser man en situation när man vill att någon ska komma in, men personen i fråga har på sig ett par svarta, nya dock, men ack Converse och inte svarta "finskor" som brukligt?

Man gör som rediga Katja som helt enkelt går till killen i garderoben och lånar ett par skor av honom för 1000 rubel och ger till Ludvig - som kommer in!

"Katja är min hjälte", mumlades det här bland killarna på kontoret efter händelsen.

Bilden är från när Ludvig ska gå hem och sätter på sig sin nya, svarta Converse som då har legat i rännsten och väntat på honom några timmar.

Att outsourca sin tillvaro/att inte ha någon karaktär

Säg hej till min kompis, numera också skrivbordsgranne på Avito/Gula Sidorna. Hanna Hjertqvist är en av tre personer i min tillvaro som har fått i uppdrag att "säga till mig argt".

1. Elena. Min personliga tränare. "Du måste köra stenhårt med mig!, sa jag till henne första gången vi sågs, varför hon nu upprepar: "And now Kina, without rest, next mashine, And now Kina, without rest, next mashine, And now Kina, without rest, next mashine...

2. Polina. Min, eventuellt, nya ryskalärare: "Du måste tvinga mig att lära mig 20-50 nya ord till varje gång, men du får inte bli arg på mig när jag inte klarar det", förklararade jag pedagogiskt för henne idag.

3. Hanna. "Om jag så mycket som pillar på den där vinigumsasken kommer den vara uppäten innan ni hinner blinka och jag får en sockerchock och blir hypad och det är inte kul för någon. Så om jag börjar snegla mot asken, ryt till ordentligt. Du måste alltså TVINGA mig att inte börja nalla, förklarade jag.

28, 6 miljarder dollar

28, 6 miljarder dollar. Så rik är Rysslands rikaste person. Hyfsat rik, mao.

Detta har inte med nåt att göra, egentligen

Det här har verkligen inte med nåt att göra, men jag har alltid funderat över vad det är som gör att svenskar 50+ (och yngre också, faktiskt) alltid ser så himla...... präktiga ut när de är på semester. Det spelar ingen roll om de är i NYC eller på Kap Verde eller på Högfjällshotellet i Sälen - det är som om svensken säger till sig själv varje morgon: "Bekvämlighet framför allt!" och därefter drar upp byxorna över naveln, sätter på sig ett par lodräta Eccoskor och en för stor t-shirt och trycker ner kaffetermosen i den ergonomiska ryggsäcken.

Men varifrån kommer detta behov av att klä sig som om du vore på "krama-träd-resa" med tidningen VI, fast du egenligen firar nyår i Meatpacking District?

Jag tror jag har hittat svaret. Sitter och surfar till en reseguide och hittar följande "praktiskt information" till de svenska resenärerna - på flera resesajter:

"Inga ”finkläder” behövs. Viktigast är bekväma och rejäla skor med låg klack och gummisula för promenader och vandringar".

"Dear Kina.."

Ibland känns det som jag är med i en film. En väldigt smörig film med tårdrypande slut och i vilken karaktärerna är väldigt betydelsefulla, utan att riktigt förstå varför:

Jag mejlade Ritz gym och frågade om jag kunde få titta på deras nya anläggning.

Detta är svaret jag fick:

"Dear Kina, Thank you. I am always ready to do all my best in order you to be able to feel more confident with the decision of joining our club. I welcome you to come to our beautiful spa to see our outstanding facilities and to enjoy the first usage of gym, pool, sauna, steam room and relaxation area complimentary. Please, let me know the exact time when you are planning to come on Monday or Tuesday and I will arrange everything for you.

Kind regards"

En familjestrippa

Moskva är coolt, Stockholm är vackert, svarade jag idag på frågan "varför bor du i Moskva". Moskva är lite lustigt också, skulle jag vilja tillägga. Carl och Katya var i fredags bjudna på öppningsfest av en butik i Moskvas lyxigaste köpcentrum Barvikha Luxury Village som är en förort (tänk Djursholm fast med Moskvapengar) utanför Moskva. Det är en familjetillställning med fruktfat och snittar, barn och vuxna - och så ett gäng strippor/lättklädda dansare, som underhållning.

Det är väl ändå humoristiskt?

Det är som om Mörby Centrum (slogan: "Shopping när den är som bäst") skulle inviga nya Guldfyndbutiken med eldig show, lättklädda damer och blanda upp det med pedagogisk underhållning för barn a´la svenskt manér.

Så här skrev jag om Barvikha Luxury Village i en guide för tidningen Elle:

Barvikha Luxury Village
Rubliovo-Uspenskoe Shosse, hus 114/2. Lyxigast av Moskvas alla lyxshoppingcenter som öppnat de senaste åren är Barvikha Luxury Village, 40 minuter utanför Moskva. Tjusigt placerad bland pinjeträd i Moskvas Bel Air, Rublovka/Zhukovka, hittar du Prada, Gucci, Ferrari – och Lamborghini för cirka 6 miljoner rubel.

Jag är motarbetad på mackfronten

Min kompis Eva Engelbert har startat en GI-diet. Good luck, säger jag. "Jag känner mig mer fängslad med GI-diet än när jag var hemma med tre små barn", säger hon.

För in en stad där jag inte ens kan få en frukostmacka utan att bli ifrågasatt, hur ska man kunna lyckas med ett GI-projekt? (Om man inte väljer alternativet matlåda, förstås, vilket hon har gjort, good luck även där, säger jag).

Ryssar älskar sötsaker och tycker inte att det är lämpligt att käka mackor till frukost. På gymet serveras fruktsallader, proteindrinkar och burritos. Och kakor, såklart. PAIN de quotidien har de senaste 2 gångerna varken haft PAIN eller yoghurt. På Jevlesevskis saluhall har de som sagt inga mackor alls innan kl 12 och på Coffee Bean hade de mörkt, fantastiskt bröd i stora korgar. Mörkt bröd tack, sa jag föväntansfullt. Njet, njet. Lunch time, sa mannen i kassan.

Så nu sitter jag här med en, dock fantastiskt god - och söt, banankaka och ett ruttet äpple som jag hittade längst ner i väskan.

BUT YOU ARE NOT IN SWEDEN NOW!

Vincent mejlade och sa att jag behöver komplettera inlägget om att ta i hand eller inte eftersom det inte framgår varför inte kvinnor tar i hand i Ryssland.

"Okey Kina, if you want to go really deep into details... let's do that", sa Java-Jesus och förklarade att ett handslag under krigstider var ett sätt att visa för fienden att man inte bar vapen.

Jag vet det, sa jag (fast jag inte visste det) och gjorde sen missen: "But in Sweden...", varpå Vladimir, som under den vecka jag suttit här, inte sagt ett ord, tar till orda - högt och tydligt:

BUT YOU ARE NOT IN SWEDEN NOW!


Därefter slutade Java-Jesus och jag att prata om handslag eller inte. Så, Vincent, är inte så mycket klokare än i går morse.

Att skaka hand eller inte

I Ryssland skakar alla män hand med varandra när de kommer till jobbet och när de går från jobbet. Magnus, ny i Ryssland, frågade i går om jag känner mig utanför eftersom ingen skakar hand med mig.

- Nej, sa jag, jag har axelproblem pga en nerv som är i kläm (alltid är det nåt), så det gör inget.

Men när min favorit, Java-Jesus, gick hem sträckte jag fram handen för att - skaka just handen, varpå han säger: "Kina, why do you want to be a man? I think women go to far in this equal thing".

En man som Putin

Träffade Ullis, Carl och Katya på mitt nya favorithak, Café des artistes (tack, Vincent!) och alla tre var allvarligt besvikna på att president Putin ska skilja sig till förmån för en yngre fömåga.

Besvikna. Inte förvånade. Besvikna. De talade om landet och stabilitet. Men länder har väl gått igenom värre relationsdraman än detta? Nåväl. I ett land där det till och med finns en sång som folk sjunger uan ironi som heter nåt i stil med "En man som Putin", är det kanske inte så konstigt.

Jag visste det!

Putin gifter om sig med 24-årig gymnast. Rysslands mäktigaste man dumpar hustrun och gifter sig med en 31 år yngre elitgymnast. (DN)

Putin gör alltså som alla andra ryska män, byter ut den stora gamla feta mot den lilla unga smala.

Och han har ju heller inte sett direkt kär ut att döma av bilder av honom, men å andra sidan är han ju rysk och president och då visar man ju inte så mycket känslor på bild.

"Så ytlig är jag inte"

En kille, som vill vara anonym - tyvärr - gav sitt telefonnummer till en "djävligt snygg och en smart" tjej i lördags på en nattklubb.

I dag skulle XX och "den snygga" ses över lunch. Men döm om XX:s förvåning då det var den smarta, inte den snygga, som dök upp.

"Men det gör inget", sa XX glatt. Nu har jag ju träffat en ryskalärare! Usch vad det där lät ytligt. Så ytlig är jag inte, la han till för säkerhets skull.

Boris - Java-Jesus

En av de gladaste medarbetare på kontoret heter Boris, även kallad Java-Jesus. Det är han som dricker mycket te (cirka 4 kannor/dag).

Vad gör Java-Jesus om dagarna?
Jo, han programmerar, dricker te och skrattar högt åt det mesta. Och så kammar han sitt långa hår.

Direktörens rum

Följande konstverk har direktörerna valt att hänga upp på väggen i direktörsummet på Avito/Gula Sidorna.

Lifestyle showers

Jag har nu blivit riktigt sugen på att byta gym, läs den inspirerande texten nedan så kommer du också förstå varför. Särskilt intresserad är jag över vad som menas med "lifestyle showers".


"Ritz Carlton gym. A true haven of tranquillity in the heart of the city. Located 250 meters from Red Square you can have access to a Technogym, Wellness System, Swarovski swimmingpool, vitality pool, crystal steam room, sauna, lifestyle showers and of course world renowned and market leading ESPA treatments and products."

De många silkestopparna har fått sin förklaring

De många silkestopparna har fått sin förklaring. Jag hade iofs misstänkt att något var på gång när back efter back efter back efter back med öl släpades in på Gula Sidorna kontor tidigare i dag. Gula Sidona firar ett kvartalsslut och det firas med dunder och brak och och öl, piroger och en karikatyritare och hög musik.

Plötsligt kommer Filip E inrusandes: "Du måste se det här!" "För en minut sen stod det 3000 öl upställda. Hur många ser du nu?" Noll. På mindre än 3 minuter hade 3000 öl och lika många piroger gått åt. Hoppas karikatyrritaren hann få i sig nåt.

Kontaktannons - före detta handel och kontorselev söker rysk kvinna

En av Jonas nya kollegor, Magnus, har mer eller mindre flyttat till Moskva. Han verkar gilla stan, hänger på nattklubben Propaganda till halv sju om mornarna osv. Magnus vill nog träffa en rysk kvinna. Jag skriver "nog" för han hävdar att "nationalitet är utan betydelse". Magnus har gått gymnasielinjen Handel och kontor (för att träffa kvinnor). På schemat stod "slå in paket". "Så du kan ju gissa att jag skiner upp under juletid", sa Magnus.

Någon som är intresserad? Nån svensktalande ryska, kanske?

Barbröstade män

Vill bara meddela att i går kväll satt jag på en uteservering och åt middag och frös inte en sekund. Det är sommar i Moskva!

Vilket också betyder att nu börjar en tid med tjejer med bara magar som sticker ut från de tighta jeansen och tighta silkestopparna, barbröstade män och ännu mer öldrickande i parkerna än i januari (men de dricker öl i parkerna i januari också, fast det är kallt. De dricker öl i parkena även när det regnar, haglar eller när det är snöstorm. Men nu ökar parkdrickandet, alltså)

Jag får inte faxa själv

Jag ÄLSKAR att sitta på ett kontor med människor omkring mig - inte för att jobbar med dem (förutom när jag måste ha hjälp med min nya iphone/att faxa/hitta kaffemugg (finns inga) eller få hjälp med "datan" av Oleg).

Jag har än så länge noterat att folk - som sagt - dricker mycket te (speciellt "Java-Jesus"), att jag inte får faxa själv (det måste två tjejer i repan hjälpa mig med), att de ryska kvinnorna klär sig i silkestoppar (det är sommar här) - som om de vore redo för nattklubben Kharma på den tiden det begav sig.

Lite mer rysk av mig

Största enskilda skillnaden mellan ett svenskt kontor och ett ryskt dito är att här i Ryssland dricker alla te. Jag panikade i morse när Jonas berättade att "nej, nån kaffeautomat finns det inte" (det finns det visst). Kaffe är viktigt för svenskar. Te verkar vara überviktigt för ryssar.

Den som dricker mest te här på Gula Sidorna/Avito är långhåriga programmeraren "Java-jesus" (som alltså inte dricker java. Kul). Han dricker fyra kannor te med färska hallon i per dag. Men nu verkar vi har bondat lite och så fort jag lokaliserat en ren mugg ska jag smaka på Java-jesus te med färska hallon och bli lite mer rysk av mig.

Moskvas Stureplan

Att sitta hemma på kammaren och jobba är inte jätteinspirerande. Därför har jag "hyrt" in mig i Jonas företags lokaler. Adressen? Jajamensan, Tverskaja 16 - Moskvas Stureplan. (Den enda skillnaden skulle väl vara att risken för att bli påkörd av en bil på gatan för att sen tvingas muta ambulanschauffören för att köra dig till sjukhuset kanske är något större här i Moskva).

Annars är det ungefär samma sak. Handlar frulle på anrika Jelesevskijs saluhall. Kunde lika gärna varit anrika Sturegallerian (minus det faktum att pesonalen på Jelesevskijs inte anser man ska äta mackor till frukost, bara till lunch - detsamma gäller färsk juice - och därför har plockat bort sortimentet tills de anser att det är lunchdags - 12.30).

Brevid mig sitter Bisse. Vi kanske inte satt brevid varandra på Stureplan tidigare, men väl i Uppsala.

"Du kommer väl inte störa Jonas", undrade pappa oroat. Nej pappa. Jag kommer inte störa Jonas. Jag har lokaliserat kaffeautomaten och toaletten (och Jonas assistent Tanja). Det här ska bli spännande.

To be continued

Prata inte i telefon när du handlar!

Det är inte bara vår i Moskva. Det är svensk normalsommarvärme á 20 grader och det är ju faktiskt helt **** fantastiskt skönt. Det, plus att jag träffat Elena. Elena är personlig tränare med något hårt i blicken och verkar vara i min ålder - dvs hårt skolad av sin tid.

På torsdag börjar vi.

Uppspelt av de två ovanstående punkterna pratade jag i telefon när jag handlade mat, vilket jag vet att man inte ska göra eftersom man missar prislapparna. Vilket jag gjorde - och kom hem med en avocado ("Nyttigt fett". Avocado ligger i linje med personlig träning) - för 50 kronor. Så kan det gå.

Beväpnade män med k-pistar utanför vårt port

I en stad där husfasadrenoveringar kanske inte står högst på tapeten, har vi har funderat lite på hur det kommer sig att fasaden på just vårt hus nyligen har just totalrenoveras.

Nu vet vi.

Det bor någon viktig person i vårt hus. Och precis som i alla länder har viktiga personer mycket att säga till om. Hon har en monsterbil som följs av en följebil och utanför porten står poliser beväpnade med k-pistar - 24/7.

Hon bor i vår trappuppgång och jag är mycket nyfiken på vem det är.

Efterlyses: Tyrann

Efterlyses: Personlig tränare. Egenskaper: Skoningslös. Tyrann. Får inte låta sig luras när jag kommer med bortförklaringar som går ut på att jag inte kan ta mig till gymet ("jag är invalid, ingen taxi vill plocka upp mig", "jag är lite trött efter gårkvällen", "det tar så mycket tid").

Nu har det gått fem veckor sen SKADAN och jag ska börja träna igen. Och jag behöver en tränare av typen före detta sovjettränare som pressade ner sina adepter i spagat och som dessutom pratar engelska.

Anyone?

"Take time off to managae your personal matters"

Gratis är gott och trevligt på alla sätt och vis. Tack.

Eftersom Jonas och jag i varsin kinesisk lyckokaka fick identiska lappar med texten: "Take time off to managae your personal matters" tänkte vi att en helg i Zermatt var precis vad vi behövde efter vårens tuffa reseschema. (!)

Sagt och gjort. Utan att kunna åka skidor (Knät. Som sagt) tillbringade vi 3 dagar på ett av alpvärldens tjusigaste anrättningar.

Mycket trevligt och lustigt att Jonas (som ändå äger all alpin utrustning som finns att köpa på denna jord eller i alla fall på Alpingaraget) när han packade verkar ha tänkt: "Zermatt = Stureplan, jag tar helt enkelt på mig rosa skjortan och pjattskorna och stekarfrillan när vi ska promenera i alperna". En syn värd att minnas.

Ebba var också i Zermatt (på bjudresa). "Mycket ryssar här", skrev hon i ett sms.

Annars fällde Jonas och jag mest upphetsade (och vid behov - kodade) kommentarer som:

"Undrar om kvinnan i hörnet därborta är hon som har skrivit en bok om en pojke som är trollkarl?"

"BÅDE hon och han har lyft sig!"

"Hmmm... den där familjens helg kostade lika mycket som min och Anna Falks första asienresa. Då var vi borta i tre månader."

"Ryssland nu. Trender i skuggan av Kreml"

Matnyttigt var ordet. Rysslandskännaren Claes Ericson kommer i dagarna ut med sin andra bok, "Ryssland nu. Trender i skuggan av Kreml".

Och den är jättebra! Och matnyttig. Jag skulle vilja säga att boken bör läsas av alla som tror att Ryssland bara är ryssar som skjuter björnar på gatan, Putin, mördade journalister, vodka och babusjkasjalar som fin souvenir. Alla dom borde läsa den här boken (mao behöver i princip alla läsa den).

Jättekul om Aeroflots så kallade "loggbyte" (de vägrar släppa hammaren och skäraren), intressant om homosexualitet som blev lagligt i Ryssland 1993, om trendiga restauranger och kläddesigners, konst och kultur och gud vet allt.

Äntligen, en riktig sky bar

14 december 2007 öppnade äntligen en sky bar värd att kallas sky bar i Stockholm. Alltså inte en sky bar av typen Sky Bar på Royal Viking hotel på Vasagatan som jag gick på med pappa när jag var liten, utan en riktig sky bar. En sån som finns i till exempel Moskva.

Var där häromdagen och fick svår Moskvalängtan. För trots att en sky bar på söder i Stockholm aldrig kan bli lika glammig och spektakulär och med lika många spettiga modeller och rika män och feta cigarrer och lyxprostituerade och drinkar för 300 kronor - så var ändå utsikten lika tjusig. Och det var något internationellt och storslaget över det hela. Som i Moskva.

Men det kan man dock inte säga att den "inspirerande" informationstexten om baren på hemsidan var. Här borde någon kommunikationskonsult fått lägga en sista hand vid texten, kan jag tycka:

"Tempot är lugnt men stegrar en aning i intensitet framåt småtimmarna då en blandad stockholmspublik umgås allt flitigare".

Huvvaligen, som mormor skulle sagt.

Och himlen därtill ligger i Skrapan på Götgatan 78. (Obs! Du kommer inte in med sneakers, något som har retat upp många söderbor)