”Om jag nu anser att kaffet är för hett för att ta med mig trots att expediten redan gett mig en extramugg, varför kan jag inte få en servett eller ännu en mugg eller vadsomhelst som gör att jag kan bära med mig kaffet från kaféet, vilket borde vara själva poängen med take away kaffe," gnällde jag inför min ryskalärarinna Marina idag.
”Jag håller med,” sa hon överraskande och berättade följande historia:
Marina: Min man och jag var på Mercedes-Benz , (”a not so cheap car shop, you know”) Medan vi väntade blev vi serverade varsin kopp kaffe med två sockerbitar var. Det är bara det att min dricker kaffe med fler sockerbitar än så, och han bad därför om fler.
Servitris på Mercedes-Benzbutik: Nej. Du kan inte få fler sockerbitar. För en kopp kaffe till en normal person räcker det med två sockerbitar.
Marinas man, Max: Men jag är er kund och jag kan väl få precis hur många sockerbitar som helst!
Servitris på Mercedes-Benzbutik: Nej.
Max: Jo! Jag har rätt till hur många sockerbitar som jag vill!
Servitris: Nej.
Marina: Max, ta mina sockerbitar.
Max (väldigt marknadsekonomiskt orienterad måste jag säga): Nej, detta är en principsak. Jag har rätt till fler sockerbitar än två.
Till sist går servitrisen i väg och återvänder med en stor bunke socker som hon argt ställer ner på kaffebordet i Mercedes-Benzbutiken.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment