Monday, February 2, 2009

Rea var till för fattiga utlänningar

Jag blir inte klok på det här landet.

Å ena sidan:

Jag halkar omkring på stan (just det, halkar. Det är det livsfarligt att röra sig på gator och torg i detta här-sandar-vi-inte-minsann-land) för att hitta en present till Jonas som fyller år. Det är rea. En fantastisk rea. 70 procent!

Och plötsligt är det massor av människor på Tsum, ett av Moskvas luxusvaruhus. Människor som shoppar för brinnande livet och som inte längre tycks skämmas för att de handlar under rean. Annat var det för tre månader sedan – då gällde regeln ju dyrare desto bättre och rea var till för fattiga utlänningar. Expediterna ler, håller glatt i plagg som ska provas, sprutar parfym på handleder. Det är som det ska vara, med andra ord.

Och på kvällen käkar vi, ett gäng kompisar, middag på nya, trendiga restaurang Luch där maten smakar utmärkt och där priserna är helt okej, bra till och med.

Jag kommer till flygplatsen. Ytterligare en passkontrollskassa öppnas när kön ökar – utbud och efterfrågan, tänker jag.

Och jag tänker att detta är tidens tecken. Det är kriziz i Ryssland och arbetskraften såväl som priserna tvingas anpassa sig till nya tider. Expediterna vill ha kvar sina jobb, det vill också passkontrollanterna. Och restaurangerna vill ha gäster.

Men samtidigt:

Trots att det är 70 procents rea på vinterns plagg köper jag ingenting. Varför? Jo, för det kostar fortfarande dubbelt så mycket som i Sverige.

Och på restaurangen väntar vi en timme på maten (men det var gott) och när jag beställer ett glas vin i baren säger servitören: ”Cash” istället för "Varsågod"

Och när jag köper en macka på flygplatsens ”Upper Crust” och lämnar fram 1000 rubel fräser den bistre killen bakom disken: ”Small money!” fast mackan kostar 300.

Och mackan är torr trots den utlovade texten på Upper Crusts mackor: ”Freshly made here today”och när jag frågar efter vatten i en kiosk får jag ett ”njet” till svar, trots att jag ser vattnet med mina bara ögon. Och jag skakar på huvudet och fnyser men vet att min övertydliga irritation inte påverkar någonting.

Men till nästa lågkonjunktur kanske den gör det.

2 comments:

Anonymous said...

hej! jag heter Maria och jag skriver ett arbete om dubrovkafallet, och min lärare tipsade mig om en överlevande av tjetjenier som nu jobbar åt Ryssland. Stämmer det ? Jag tänkte att du kanske kan det eftersom du är journalist oså :) Jag skulle var JÄTTEtacksam för ditt svar! För jag hittar ingenting om det på internet. Tack på förhand!
om du kan någonting som är min epost: Polev_92@hotmail.com

Anonymous said...

Hon har ingen tid att svara. Majla till alex40.07 vad du behöver, kanske kan jag hjälpa dej Maria.
Mvh Alexander