Shoppingtips!

Solyanka Bar i Moskva är ett grymt (budget)ställe, det har jag nog skrivit förr. Riktigt gott, billigt, schysst musik (ofta bra band) och cool lokal.

Häromdagen visade Katja mig, till min stora glädje, Solyankas trendiga minibutik som erbjuder lite trevlig och uppiggande shopping på nåt slags avskalat "svenskt" vis, i anslutning till restaurangen.

Svenska Hope och andra roliga märken säljs av en slickad kille med smala byxor, som hämtad från nån mediebar i Stockholm. (Men varken restaurang eller butik har ngt med Sverige att göra om jag förstått det hela rätt.)

Tips, alltså.

(Adress: 11, Solyanka st., Metro: Kitai Gorod eller Taganskaya.)

(PS: Ni som brukar mejla mig och fråga om Moskvaguider osv - jag har lagt upp alla guider här på bloggen tidigare, här kommer de igen! Vagabond, Elle, Escape360.) (Med risk för börskraschrelaterade förändringar i utbudet)

Dessutom såg jag att Aftonbladet lagt upp några av mina (mer allmäna kanske) tips, kan ju också kollas in, här.

I Moskva går du aldrig säker för Face Control-polisen

Intressant detta med Face Control. Okej, jag tror alla som läser den här bloggen har hajat innebörden (utseende/pengar/stilkontroll på Moskvas nattklubbar).

Men, det har visat sig att Face Controlbegreppet går djupare än så.

Sitter och planerar några aktiviteter som jag ska göra den här veckan i egenskap av skribent, bland annat tänkte jag gå på "Swedish Fashion: Exploring a New Identity" och "Moscow Extravaganza Show".

- På ackrediteringslappen (för media) som jag ska fylla i för Extravagaza står det: "Strict face control at the entrance. Organizers reserve the right to refuse entry without warning".

- I tillhörande mejlet till inbjudan från "Swedish Fashion... " står det: "Varken kontroll av inbjudan eller fejs!"

Wohooo, vilken grej, ingen koll av fejs!

I Moskva går du aldrig säker.

"Of course she needs a car for her handbag"

Chris Thompson heter en trevlig prick här i Moskva. Han säljer privatjetcharter och underhåll av jetplan till stans alla "minigarker" (Minigark: "150-200 million dollar, around 35 years old, no obvious need of income)."

När Chris var på middag med några av minigarkerna noterade han att hans kunder/vänner alla gick klädda i motorcykeljackor.

Den nya trenden i Moskva är att äga en Harley Davidsson, fick han snabbt klart för sig. En av gossarna ägde elva, en annan nio. De "not so ugly och uppklädda till tänderna" ryska tjejerna som var med under middagen såg dock mindre nöjda ut när de satte sig på hojarna. Men plötsligt ser Chris en Maybach komma körande, varpå en av tjejerna slänger in sin väska i baksätet på bilen.

Chris: "Minigark, are you going by car?"
Minigark: "No, by motorcycle".

Chris: But...?

Minigark: "But, Chris... where will Julia put her bag otherwise?"

Chris: Skrattar.

Minigark: But Chrizz, what is so funny? Of course she needs a car for her handbag.

Den enda kändisen vi såg var Filip Hammar

Det var en fantastisk helg i NYC då fem chinosklädda tjejer gjorde sitt bästa för att upperätthålla köpkraften i ett skakigt New York.

SÅ HÄR:

- Shoppingen. (Jakten på den perfekta skinnkjolen, den perfekta grå t-shirten, den perfekta kappan och den roligaste Betsey Johnsonklänningen).

- Drinkarna. Var på barrundor (Beatrice Inn och Employees only var härliga ställen), på drinks med två Wall Streetsnubbar som var lite lätt skakade över livet så att säga, middag bland annat med en man som såg ut som Lenny Kravitz, ville vara som Lenny Kravitz (och enligt utsago dessutom var "polare" med honom) och som hade solglasögon på sig inomhus. "Jaha, är du en sån med solglasögon inomhus", sa Ebba. "Jaha, du ser ut som du försöker ser ut som Lenny Kravitz", sa jag. Han tyckte inte vi var märkvärdigt roliga.

Och så insöp vi kultur och middagar och sov litegrann och såg ingen annan kändis än Filip Hammar.

Väl hemma vaknade kvart i ett på eftermiddagen – har aldrig tidigare hänt. Tur att jag har en förstående chef (jag själv).

Now, back to work!

Luxus

Börskris eller inte. Nu har Christie's öppnat i Moskva (och stängt i Stockholm).

Flitiga studenter

Här på Tverskaja 16 sitter jag mitt emot Hanna och brevid Carro. Vi har som mål att lära oss några ryska glosor per dag. Har ser ni hur arbetet fortskrider.

From Älvkarleby to Moscow with love

Förra helgen var jag på SOS barnby i byn Tomilino utanför Moskva tillsammans med finbesök från Gävleförorten Älvkarleby: Jennyfer Paris Brandon Cox (som var den med fadderbarnet Evgenia) och hennes far Lars-Einar Engström (han som går under benämningen "den före detta sexisten" och som har skrivit "En sexists bekännelser")

Det var ett väldigt fint barnhem om man nu kan säga så. Söta, glada och rara barn, underbar mamma, helt, rent och en lekvänlig skog om hörnet.

Och på kvällen drack vi vodka på Petrovich.

Pics:
Barnen: Evgenia och hennes tvillingsyster Natalia.
Rosa tofflorna: SOS-Mamman.

NYC - here we come!

I morgon åker Carro N, Ebba L, Sofie S, Lotta N och jag till NYC. Carro och jag tio timmar med vodka och några skinkbitar med Aeroflotplanet från Moskva och resten med Continental från Stockholm. När det gäller Continental är väl frågan om inte just det flygbolaget är det som ligger allra närmast Ryssland när det gäller service?

Nåväl, ganska ointressant egentligen med tanke på att vi är på väg till (det före detta numera) dollarparadiset NYC. Och som ni ser på den illustrativa bilden som Sofie skickade i morse, är det ett väl förberett gäng som är på gång. Buddakhan, Dermalogica, Marc Jacobs, Carmex, Night Quil, Betsey Johnson, billig konst, Employees Only, Central park, Elisabeth Peyton-utställningen, nya baren på Peninsular Hotel, bagels, shopping överhuvudtaget och service, (i alla fall för oss som bor på den här sidan Östersjön) - here we come!

Vår fina balkong

Var hemma hos Malin Carlsson härom dagen. Hon och Henrik har kanske den finaste lägenheten av alla som jag känner här i Moskva. Det brukar jag tänka på när jag tittar på vår balkong, se bild. (Jag menar, när jag går ut på en av våra balkonger)

Tårtornas krig

Här är det verkligen storleken som har betydelse, ursäkta ordvitsen. När ryssar fyller år (eller har namnsdag eller firar att det är "teknikernas dag" eller gud vet vilken dag) så bjuds det på tårta, rysk champanskaja och öl.

Tårtornas krig, döpte Carl fenomenet till. För det gäller nämligen att förtjäna/bjuda på den största tårtan. Den tårta Oleg fick på sin födelsedag vägde 6 kilo. Exklusive öl, champanskaja och frukt.

Oh so Versaille!

Ännu en kultursöndag till ända. I går var vi på Moskvas eget "Versaille" ett tjusigt slott och en underbar slottspark med fina byggnader ( i behov av renovering*), där Moskvaborna spatserade omkring med lövhattar på huvudet.

I det fantastiska höstvädret gjorde vi en liten fotoexkursion, kanske inte med så mycket fokus på de vackra gamla slottsbyggnaderna, utan snarare på det bajsluktande och sprayade skjulet som för tillfället verkade obebott, men ändå.

*Alla byggnaderna var i behov av upprustning, men enligt nån regel så får k-märkta hus inte renoveras. Synd, mycket synd.

Världens största reklamskylt? - Nu med tillbehör!

På BMW:s marknadsföringsavdelning verkar man verkligen vilja att den potentielle bilköparen ska förstå.

Oh so St Tropez!

Var på sommarens hit Oh so St Tropez Moskvas egen Beach Club på lunch i lördags. Det var underbart. Det är höst så det var inte en kotte där. Solen sken och vattnet (precis som de nyputsade Bentley- och Rolls Rollsbilarna) glittrade ikapp med den faktiskt rätt trevliga personalen.

De platta båtarna i storlek 42

Härom veckan skulle hela kontoret möbleras om. Alla packade ner sina prylar i kartonger och packade upp samma prylar på andra platser några timmar senare.

Jag har inga prylar, bara en dator, och förklarade också detta för svensktalande Tanja som sa att företagets städerska misstänkte att ett par av de kvarglömda skorna tillhörde mig.
Nej, sa jag, jag har bara en dator med mig.

Bra så, trodde jag. Men icke. Städerskan insisterade att skorna måste tillhöra mig. Så jag gick och tittade på skorna, förlåt, jag menar de platta båtarna i storlek 42.

Självklart, platta båtar i storlek 42 kan inte tillhöra någon annan en nordeuropé.

Men jag orkar inte åka ut till Ikea och handla en spegel

I världens kanske mest utseendefixerade land borde jag kanske fundera över att skaffa en helkroppsspegel. Här provar Hanna klänningar i vårt badrum.